Snö snälla försvinn !

Igår bad jag min chef om lov för att sluta några timmar tidigare, kände redan på morgonen att jag inte alls var sugen på att jobba. Min motivering till de timmar som jag ville gå tidigare från, ja tror det eller ej - men jag bad om lov för att få spendera tid i solskenet med mina hundar! Jag ville spendera tid ute på spårmarkerna innan snön dök upp idag.

Tacksamt tog jag emot de timmar som gavs mig, och dagen blev genast mycket lättare! Solskenet utanför var min motivation och gav så himla mycket energi. Underbart!

Cairo fick vara med uppe på kontoret från lunch tills jag slutade, så vi kunde direkt ge oss av. Lilla gubben :)

Oj, redan 20 helger till tävlingarna drar igång på riktigt... Träningen har börjat bli intensivare, mer krävande och oftare.

Cairo är en härlig hund att jobba med, men oj vad frustrerad man kan bli ibland! Hans trängande i fria följet är verkligen irriterande. Vet knappt ut eller in snart. Han vill så himla himla mycket! Men jag ska ha i ordning på det, punkt och slut. Brainstorming pågår :)

Senaste Kennet-helgen var som alltid en underbar upplevelse! Men det kan inte bli annat när min idol är så nära och kan hjälpa mig på plats än över telefon. Nu i mars blir det en hel helg med bara lydnad med gruppen - välbehövligt för oss alla som ska tävla i sommar! Längtar :)

Godkänt BH-prov idag!

We did it!

Det var en fantastisk känsla att gå ut på plan idag,

Årets första och sista tävling

Inte alls fy skam till vintervila nu

Cairo skötte sig exemplariskt och det finns inte ord för hur stolt jag är!

Känslorna för allt detta blir bara starkare. Detta är underbart!

Meditation

Blundade

Tog ett djupt andetag 

Lyssnade avslappnat

Jag log världens största leende

Jag har en lycka i mitt liv som jag omöjligt kan beskriva. Jag har gång på gång försökt, men misslyckats lika många gånger. Jag kan inte förklara på ett sätt så alla förstår. Jag tror några som är mig nära, kan känna min lycka. Känna glädjen jag bär på. Men i text är det svårt.

Eranthis Cairo - min andra egna Schäfer - min egen uppfödda hund tillsammans med min bror Christian och mamma

Cairo är allt jag drömt om sedan barnsben

Qwerro är allt som jag drömt om sedan barnsben

Med Qwerro har jag lyckats med min första dröm. Jag är så stolt över vad vi har presterat - oavsett motgång eller framgång. Som man är lärd - utan motgång kan man inte glädjas åt framgången

Idag glädjer jag mig åt varje framgång - oavsett om det är en tävling, träning eller en helt vanlig dag. Folk tror jag blivit knäpp. Men nej, jag bara glädjs åt minuten, sekunden av glädje jag upplever. Jag har insett vad mitt kall är här i livet. Livet är att ta till vara på varje sekund då mina älsklingar lever som jag kan minnas resten av mitt liv.

Med Cairo har jag goda chanser att ta mig till min andra dröm. Jag lamslogs totalt denna helg igen då Lars Neij och Niklas Jensen ärade oss ett besök i Lidköping med en hel helg med spår och eftersöksteori. Jag är så stolt - så tacksam!

Sedan min första tävling då jag var 6 år gammal, så visste jag var jag skulle vara. Tävlingsbanan är min plats. När jag blev 15 år och Qwerro var gammal nog att åka på träningsläger fick jag min andra uppenbarelse. Hemvärnet och bevakningsuppgiften blev en given strävan till min 18 årsdag då jag fick skriva kontrakt. Idag tjänstgör jag redan som hundtjänstinstruktör för kompaniets 5 hundekipage.

Jag har sedan minst 10 år tillbaka vetat två saker - 1. Jag älskar att tävla, 2. Jag älskar att ställa ut. För mig har det alltid varit givet att jag kommer ha en hund av varje. Två hundar för två olika syften. Detta bär jag med mig än idag - men med större entusiasm än någonsin!

Jag har två kanonhundar och det är riktigt häftigt. För mig är dem kanon, för mig passar dem som handen i handsken. Nu börjar det roliga på riktigt =)

Tack Kenneth, Lars och Lena, Niklas och mamma för att Ni fått mig att inse detta mer och mer!

Jag är djupt tacksam - låt mig veta hur jag ska kunna visa det på rätt sätt!

Dessa helger är underbara på alla sätt - men detta är min absoluta meditation. Jag har hittat hem

Yeeeeeeees! =D

Min älskade Cairo - min ökenstorm från Egypten

Nu jäklar ska vi ha kul på riktigt!

Röntgenresultatet kom idag - Fri fram och bak, inga anmärkningar på rygg eller knän!

Mår alldeles utmärkt! Om inte ännu mer! Så himla himla glad!

Har egentligen aldrig tvekat, jag vet vad jag har för hund. Jag vet härstamningen. Jag vet bakgrunden och statistiken. Den övergav mig inte denna gång heller. Det är alltid en tung sten innan SKK har gjort sin bedömning. Men nu jäklar har vi grönt ljus så det heter duga. Vi kör så det ryker så ingen hinner se var vi tar vägen :)

Som ni få personer som läser detta enkla inlägg, märker säkert att det redan har lyckats springa iväg en månad till för oss sen sist. Tyvärr, jag hänger inte med längre. Det bara försvinner för mig, den där tiden som alla pratar om. Den där tiden som skulle vara så fantastisk när man är 20 år. Fast.... jag ska inte klaga. Jobbar massor just nu och det sparar jag in överskottstid på som jag kommer kunna ta ut med gott samvete sen när tävlingarna drar igång på riktigt. Ska bli så kul!

Lite hastigt och lustigt hann vi med ett kennelläger hos Torneryd efter förra Kenneth-helgen. Vi hoppade hästlängder fram i vår utbildning! Cairo slutade helgen med ett godkänt IPO3 spår, kanonfin lydnad och en förjäkla stolt matte som nöjt satte sig i bilen för den 32 mil långa resan hem. Är så tacksam för den helgen, så kan inte beskriva det med ord. En bild "Mor, son och far" fick vi till också, stolt!

Tack Lasse och Lena! Tack Niklas!

Utan er den helgen hade jag stampat samma bana ett tag till. Ni väckte mig litegrann och fick mig inse vilken klockren hund jag har! Jag har underskattat Cairo så fruktansvärt mycket så det inte är möjligt, men visst var det så. Tack snälla! Ser fram emot att få se er på uppföljningen här hemma till helgen - nu är det ni som får långresan! =)

Nu ska jag kila vidare i mitt glädjerus. Foton med Jan-Åke kommer mera, blir mer fotograferin i helgen =)

Ännu en månad som flugit förbi

Ännu en gång har en månad passerat utan att jag ens hunnit reagera, inte ens hunnit blinka. September är redan här och hösten känns ordentligt. Vi har dock blivit förgyllda med några dagars solsken de senaste dagarna. Underbart har det varit - och underbart är det enda rätta ordet just nu!

  

Cairo och jag håller på att smälta samman mer och mer hela tiden. Vi blir bara svårare och svårare att sära på. Vi rör oss i harmoni med varandra, som två magneter som har en otrolig kraft. Vi blir mer och mer en spelpjäs, mot det vanliga två.

Kenneth var här i helgen som gick, och äntligen! Vilka resultat träningarna ger! Can't wait to get it all set up! Min älskade pojk gör enorma framsteg - Kenneth var väldigt nöjd i alla fall! Det är ju han som ser detaljerna som jag missar just nu. Tack gode Gud för den mannen!

En arg Cairo som gör precis rätt i rätt sekund

Vår fantastiska fotograf kom på besök i helgen också! Det tackar jag honom djupt för! Bilderna som han tagit sen vi började är häpnadsväckande - jag är så stolt! Mitt liv pekar bara åt rätt håll just nu, en medvind som är så värdefull! Jag njuter varje sekund och det gör både Cairo och Qwerro med mig. Mina älsklingar <3

Jag älskar dig Cairo, Jag älskar dig Qwerro - utan Er skulle jag inte vara den jag är!

Liten och stygg

Rödluvan och vargen... Kanske? Nej det är nog mer Rosa och Vargen. Har en fin dress laddad och klar enbart för mina älsklingar och mig =)

Från liten och söt, gullig - till stygg varg med blottade tänder - till liten och söt igen!

Det är min Cairo det, älskade vän!

Det är du och Qwerro - skulle inte byta bort er mot något i världen!